MUF Västerort – Vi gör det bara.

Släpp högskoleintagningen fri!

Att sätta rättvisa betyg tillhör lärares allra svåraste uppgifter. Många har säkert hört om en eller annan lärare på sin skola som skall vara särskilt hård med betygen och vidgar man perspektivet till att jämföra mellan olika skolor, brukar elever ha örnkoll på vilka skolor som är hårda med betygen medan andra är lättare. (Kanske blir det dock ändring på det här om ett tag, när tjänsten Skolometer lanseras.)

Forskarna Magnus Henrekson och Jonas Vlachos vid institutet för näringslivsforskning belyser i dagens DN Debatt en särskilt anmärkningsvärd aspekt av situationen: att vissa skolor troligen använder låga krav vid betygssättandet som en konkurrensfördel när de skall locka elever till sig.

Är det här ett problem då? I alla fall i dagsläget, då ens avgångsbetyg avgör ens chanser att komma in på nästa steg i utbildningskedjan och framför allt eftersom det är skattepengar inblandade och varje form av statligt inblandande i samhället förutsätter fullständig likabehandling för att vara i närheten av försvarbart.

Samtidigt är det egentligen inte så konstigt att olika skolor håller olika kvalitet på sin utbildning och har svårt att sätta lika betyg för lika prestationer. Och visst finns det lösningar. Nästa steg i livet efter högskolan brukar vara arbetsmarknaden och här är arbetsgivare uppenbarligen kompetenta nog att ta hänsyn inte bara till vilka betyg studenter har, utan även till vilken högskola de gått på. De är helt enkelt medvetna om att en arbetssökande med ett mediokert betyg från en toppskola, kan vara minst lika kompetent som en annan sökande med toppbetyg från en medioker skola.

På samma sätt är det rimligt att förvänta sig att antagningsenheter på högskolor kan veta vilka gymnasier som brukar vara för generösa med betygen och vilka som gett sina elever förutsättningarna att klara en högskoleutbildning. Lösningen på problemet är således att låta högskolorna själva ansvara för sin intagning. Därmed skulle det dessutom ligga i gymnasiernas intresse att inte inflatera värdet av betyg från dem.

Vidare finns en lång rad andra fördelar med att lägga över intagningen på högskolorna, såsom att:

• Ingen torde vara lika väl förtrogen med vilka förkunskaper som krävs för att klara en utbildning, som själva lärosätet som ger den.
• Lokala kurser på gymnasienivå som många gånger är bra, med exempel som aktiekunskap men också med avarter som mumsig matlagning i mysig miljö, skulle kunna få finnas kvar i teorin i stället för att förbjudas, eftersom ingen högskola skulle sätta något värde vid avarterna, och intresset för dem bland eleverna därmed skulle försvinna.
• Hela diskussionen har hittills förutsatt att betyg är det bästa sättet att mäta kunskap. Kanske lämpar sig emellertid intagningsprov, anställningsintervjuer eller arbetsprov (eller något helt annat som, återigen, högskolorna är bättre skickade att utforma) bättre som grund för att avgöra vilka som kan klara av en utbildning. Detta skulle varje lärosäte självt kunna använda på bästa sätt, i stället för att som Verket för högskolestudier, bara titta på ett kritiserat betygssystem.
• Med jämna mellanrum varnas det för att kunskapsnivån bland svenska studenter sjunker och att högskolan därför tvingas sänka sin nivå. Med en intagning baserad på vad varje högskola vet att studenterna behöver i förkunskaper, skulle helt enkelt bara de som har tillräckliga förkunskaper komma in och nivån därmed kunna upprätthållas.
• Vår nuvarande regering håller visserligen på att införa ett nytt betygssystem som verkar bli bättre än det gamla med bara G, VG och MVG. Fortfarande är det dock tveksamt om politiker kan argumentera sig fram till det ultimata betygssystemet. Rimligare är att skolor som fick pröva sig fram, kunde hitta de betyg och bedömningskriterier som passar bäst och – just det – med en fri högskoleintagning, kunde högskolorna vara med och styra och värdesätta olika betyg, så att det eller de bästa systemen blir kvar. Ungefär lika självklart som att marknaden löser allt annat också, alltså.

Det glädjande i Henreksons och Vlachos debattartikel är just att deras tredje lösningsförslag innebär att högskoleantagningen skulle släppas fri. Detta har naturligtvis vi från moderata ungdomsförbundet förespråkat i många år nu, men det är kul när även andra utanför MUF ställer sig bakom ett förslag!

Update: Även Sydsvenskan skriver i dag om problemet, efter att tidigare ha rapporterat skillnader i krav på betyg mellan bland annat Slottsstadens skola i Malmö och övriga skolor. Undertecknad har själv gått på Slottis en gång i tiden och då ansågs det vara mycket svårt att få bra betyg på skolan. Myntets andra sida är nämligen att precis som vissa skolor kan vara för slappa med betygen, kan andra vara överdrivet hårda. Värst blir naturligtvis situationen när vissa skolor är för hårda och andra för mjuka och dessa elever sedan skall konkurrera om samma utbildningsplatser i nästa nivå och i de fall de kommer in på samma utbildningar, väntas ha likvärdiga förkunskaper. Det är ett svek mot alla inblandade.